Hoppa till innehållet

Sida:Fortuna.djvu/111

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
113

för närvarande befinner sig, att den skall leda till ett lättare och ljusare lif både för stora och små.»

»Ja, låt oss hoppas det, herr professor! Det gör godt att höra er tala så tillitsfullt; Gud gifve, att ni finge rätt.»

»Men så se er då omkring, Christensen! Se huru det ena företaget efter det andra sättes i gång —».

»Det går inte lika bra för alla.»

»Ni menar?»

»Jag menar t. ex., att vår fabrik under det löpande året kommer att sakna driftkapital.»

»Det är ingen anledning till oro; vi ha mycket stora tillgångar, hvilkas realiserande—»

»— hvilkas realiserande kommer att medföra förlust», afbröt bankdirektören lugnt. »Dessutom ligger ni i betydligt förskott för fabriken; och om ni än är en aldrig så tålig fordringsegare, måste ändå pengarna en gång förr eller senare utbetalas till er.»

»Mitt förtroende till Fortuna är obegränsadt», svarade professorn och slog ut med handen.

»Det är godt och väl, men om fabrikens skuld till er blifvit uppgjord, så hade det i fjor knappast blifvit någon stor utdelning.»

Fortuna.8