Sida:Fortuna.djvu/18

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
20

direktionen tillåta mig att lemna min plats till jul:»

»Redan till jul!» Ordföranden blef ännu mera betänksam.

»Vi vilja naturligtvis ogerna afstå ifrån en så duglig arbetschef; men när herr Mordtmann själf önskar det, så —»

Professorn fortsatte konsul Withs tal: »Så ha vi ju alla skäl till att visa honom det största tillmötesgående, huru mycket vi än beklaga — » —

»Men ha mina herrar meddirektörer tänkt på det ökade ansvaret och arbetet för oss, om arbetschefen nu plötsligt afgår?» frågade Christensen. »Jag för min del vågar i så fall inte stanna på ordförandeplatsen; det blir för mycket för mig, jag är inte stark» — och halft gömd bakom sin stora hvita hand, som han förde omkring i ansigtet, iakttog han uppmärksamt de andra, viss på, att alla som vanligt skulle försäkra, att han var oumbärlig.

Men professor Lövdahl kom de andra i förväg, i det han helt kort sade:

»När det gäller vår fabriks blomstring, antar jag, att hvar och en af oss med glädje skall anstränga sig till det yttersta.»

Bankdirektör Christensen vacklade. Han var hittills obestridt den förste i den lilla ring