Sida:Fortuna.djvu/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
22

ut sagdt, egentligen endast en ibland oss, som förstår all den här kemien, och det är herr professor Lövdahl. Om han vore villig att öfvertaga ordförandens kall, så tvinar jag inte på, att bolagsstämman komme att mottaga ett sådant arrangemang med acclamation.»

»Mina herrar veta visst alla, att mina intressen mera gå i vetenskaplig än i merkantil riktning», började professorn, »och från början ingick jag i direktionen hufvudsakligen endast för att bringa ett företag i gång, af hvilket man kunde vänta sig lycka och välsignelse för vår stad. Men sedan har det gått så med mig, att jag har fäst mig allt mer och mer vid denna fabrik; och skulle den nu hotas af hårda tider, ville jag för visso söka stötta under med min gamla rygg; men, mina herrar, den är gammal; jag kan inte som herr Mordtmann flyga från fabriken in till staden i tre steg» —

»Naturligtvis! Man måste ge ordföranden en assistent —»

»Ursäkta, det är inte min mening att vara indiscret», sade Michal Mordtmann; »men som vi veta har herr professorn en son, som nyligen med heder har aflagt sin juridiska examen. Skulle inte en sådan plats vara rätt bra och angenäm att ta emot för en ung