hundratals meters höjd. Ett bland dem är synnerligen vackert, upptill afslutadt med en spetsig kupol: det är nybyggarnes Carapana, »klockan».
Så småningom komma vi ned i dalen till en liten flod, och därmed är utsikten stängd for oss. De omgifvande bergen äro visserligen ej snötäckta men 500—600 m. höga eller mera, gräsbevuxna ända upp till toppen och ofta i sidodalarna beklädda med skogsdungar. Först den tredje dagen öppnar sig dalen, och uppifrån sluttningen se vi den på en gång vackraste och
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här. Bildtext: Nybygge i Skogsområdet (Kark). |
intressantaste tafla jag hittills sett i Patagonien. Framför oss
ligger åter ett vidsträckt lågland, genom hvilket en mäktig
flod, ungefär lika betydande som Gallegos, i många
slingringar söker sin väg fram. I väster utgöres ramen af de
högfjäll, som jag redan ofvan skildrat men som nu ryckt oss så
mycket närmare, att man tycker det vara blott en liten
spatserridt fram till deras fot. I norr utbreder sig en nästan lika hög
bergskedja af en tredje, alldeles olika typ: ett platåberg men
sönderskuret på det mest vilda och fantastiska sätt i massiv,
