Sida:Från Eldslandet.djvu/288

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
239
CHILE OCH CHILENERNA.

tillträdande regeringen tillhört samma parti som den afgående. Men i Chile såsom eljest i Sydamerika vill ingen tala länge om samma sak. Under själfva valtiden var jag borta i Atacamaöknens gruftrakter; så snart det blef möjligt, var jag åter i hufvudstaden för att uppvakta den nye presidenten. Personligen var denne icke mindre välvillig än sin företrädare, men förhållandena voro ogynnsamma. Den enda ångare, som varit verkligt lämplig för färden, var upplagd till reparation; den nya ministären var i minoritet i kongressen och undvek alla beslut, af fruktan att ett sådant skulle kunna användas som vapen mot dem. Sjöministern, en ultraklerikal general, var fiende till främlingarne och motståndare till planen, och våren var redan så långt framskriden, att jag ej ville uppskjuta mina arbeten i Eldslandet i väntan på en oviss framtid, helst då expeditionen, på detta sätt utförd, aldrig kunnat få en så stor vetenskaplig betydelse, som om jag kunnat få tillfälle att använda de löften om understöd, jag från Sverige och särskildt från baron Oscar Dickson fått.

Med trenne mäktiga korporationer i Chiles samfundslif kom jag under denna tid i beröring, och alla understödde på det hela min plan. Liksom i England står i Chile flottan mycket högre än arméen,och dess officerare äro i allmänhet både bildade och dugliga. I afseende på fartygens beskaffenhet står Chile föga öfver t. ex. Argentina, men det har duktiga sjömän, och ordningen ombord på dess båtar är ganska god. Under resorna i Magellansländerna hade vi gjort bekantskap med många sjöfficerare och i Valparaiso med ännu flera, och jag tror, att det var många bland dessa, som med glädje skulle deltagit i den icke ofarliga expeditionen till de obekanta farvattnen i söder.

Chiles press är i åtskilliga hänseenden olika den argentinska. I sistnämnda land har man egentligen blott två ledande tidningar, båda i Buenos Aires, men dessa intaga såsom nyhetstidningar en alldeles dominerande ställning och öfverträffas i afseende på god redigering blott inom få länder. Någon motsvarighet till dessa finnes ej i Chile, där hvart och ett af de talrika politiska partierna har sitt organ, alla till sin utstyrsel tämligen jämnställda. Men både i Valparaiso och Santiago finnas flera vakna, väl redigerade organ, som väl följa med alla företeelser på olika områden. Naturligtvis var jag efter återkomsten från en expedition till landets aflägsnaste och minst kända provins kringsvärmad af intervieware och kom därvid i beröring med många af pressens mest framstående representanter. Den