Sida:Från Stockholms synkrets.djvu/200

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Det ser mörkt ut.
(Juli 1876.)


Det ser mörkt ut i Stockholm. Vi tala icke om väderleken, ty han kan vara strålande ljus, och skulle detta också gifva anledning till några mörka utsigter för årsväxten, hvilket likväl icke är så alldeles säkert, ingår det dock icke mycket i en sannskyldig stockholmares farhågor, enär han vet att brödet är lika dyrt och lika illa bakadt i vår hufvudstad, antingen mjölet är godt eller dåligt, billigt eller högt i pris, något som måste komma sig af hittils outredda naturkrafter, så vida orsaken icke skulle ligga i stockholmarens egen liknöjdhet för en sund brödföda.

Ett folk har ingen bättre regering än det folket förtjänar, säger ett gammalt statsklokt ordspråk. Ett folk har icke häller bättre bagare än det folket förtjänar.

Nöjer man sig att ganska dyrt betala ett kladdigt och ofta nästan ogräddadt bröd, hvars enda goda egenskap är, att det i anseende till sin litenhet icke kan göra åt minstone någon utomordentligt stor skada på en gång, så må man förtjäna sitt straff.

Det är således icke brödets dåliga beskaffenhet, icke torkan, icke den kära, välsignade solen som göra, att