Sida:Frey Tidskrift för vetenskap och konst (1847).pdf/278

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


263

det i. singularis hette Guts ... plural. Gutos ..., eller också sing. Guta ... plural. Gutans ..., (det vill med andra ord, enligt den nyare terminologien, säga: nominal-stammen hette i förra fallet GUTA och i sednare GUTAN[1]. För den förra flexionen Guts ... plural. Gutos tale så väl de latinska formerna Gothus, Gothi, (Gotthus, Gotthi) och äfven Gottus, Gotti, som ock de motsvarande grekiska pluralformerna Γόϑοι, eller fastmera Γότϑοι; den sednare flexionen åter, Guta... plural. Gutans..., understödjes af de latinska formerna Gotones, Gothones samt äfven Guttones, hvilka former också hos grekiska författare ega sina, ehuru ej fullt liknande, motsvarigheter[2]. Enligt Gabelentz och Löbe skalle Göternas inhemska namn i pluralis hetat Gutos, icke Gutans; men vi bekänna oss uppriktigt ej fullt inse den bevisande kraften af det lingvistiska skäl, de anföra för denna uteslutande benämning. Eger likväl dessa utgifvares auktoritet sin riktighet; skulle vi dock anse den hemta sin förnämsta styrka från den omständigheten, att dessa syd-europeiska Göter, enligt hvad nyss nämndes, hos Grekerna kallades Γότϑοι och hon latinarne Gothi, hvilka ords nominalslammar motsvara så väl hvarannan inbördes, som ock den götiska nominalstammen GUTA; då deremot deras stamförvandter i Germanien kallades af Grekerna Γύϑωνες (Γούτονες?). och af Latinarne Gotones, Gothones, Guttones, af nominalstammen GOTON etc. lika med götiska nominalstammen GUTAN. I Anglosaxiskan eger denna sistnämnda stam sin motsvarighet i pluralformen Gotan[3], hvilken form i detta språk på samma gång äfven är nominalstam till ordet. Vända vi oss högre upp, mot norden, träffa vi äfven der åtskillige former, som genom sitt karaktäristika N. ögonskenligen gifva tillkänna sin slägtskap med denna stamform, t. ex. det isländske gotnar (män, krigsmän[4]), gotneskr (götisk[5]), och det i

  1. ↑ Det är sannolikt, att man här äfven måste förutsätta en tredje stam GAUTA, hvaraf sing. Gauts, plur. Gautos; se nedanför.
  2. ↑ Se citaterne hos Gabelentz och Löbe i Ulfilas, II, 2. sid. 1.
  3. ↑ Rask, Angelsaksisk Sproglære, Stockholm 1817, sid. 139.
  4. ↑ Rask, Anvisning till Isländskan, Sthm 1818, sid. 72. Jemf. Snorra Edda, Sthm 1818, sid. 195.
  5. ↑ Edda Sæmundar, Sthm 1818, sid. 233.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Frey_Tidskrift_för_vetenskap_och_konst_(1847).pdf/278&oldid=540759”