526
Erik låg i fejd med sin broder, konung Birger, uppförde han sig fullkomligt såsom herrskare,
”Ok vandade ey hvad konungen sade
Ok gjorde riddare. — — —”
Då sedermera konungen och hans broder voro förlikta, höll hertig Erik hof vid Lödöse, hvarest han åter slog flere riddare, utan att det denna gång i rimkrönikan anmärkes såsom någon olaglighet. Men att enskilda riddare dubbade andra, hafva vi icke sett omtalas i de svenska handlingarne.
Sjelfva stället och tiden, då riddare vanligen dubbades, gynnade äfven konungarnes anspråk på rättigheten att få utdela denna värdighet. De flesta riddarslag skedde antingen före en slagtning eller efter en seger eller vid någon större hoffest. I förra fallet var det vanligen härens anförare, som dubbade riddarne, och i det sednare konungen, vid hvars hof festen tillställdes.
Då riddaren dubbades på slagfältet, skedde det utan många omständigheter, och formen blef troligen densamma, som iakttagits då någon särskild riddare fordom dubbat en annan. Novicen framträdde då helt och hållet beväpnad, men utan hjelm, svärd och sporrar, och böjde knä för härens anförare, under det att tvenne ansedde riddare, hvilka skulle vara hans faddrar och löftesmän, spände på honom de förgyllda sporrarne och omgjordade honom med svärdet. Derefter dubbades han med tre slag af flata värjan på skuldran, under det att riddaren sade: ”Jag dubbar dig till riddare i Guds Faders, Sons och den heliga Andes namn (Guds och något helgons namn). Var tapper och trogen.” Den unge riddaren intog sin plats i ledet och skulle nu utmärka sig genom mod och tapperhet i den kommande drabbningen för att ”förtjena sina sporrar”, såsom det kallades. Det är bekant, huru under slaget vid Cressy Edvard III vägrade att skicka sin son, svarta prinsen, hjelptroppar, så länge han var i stånd att sjelf föra svärdet, fast han var omringad af talrika fiender, ty kungen hade fast beslutat, att sonen skulle förtjena sina sporrar på denna minnesvärda dag. Det är lätt att finna, att detta skulle uppelda de unga riddarnes mod, och som vanligen flere riddare på en gång erhållit riddarslaget, kan man antaga, att
