innan alla hunnit inom mål. Lyckas någon deri, så har han räddat de sina, som få komma in och börja leken på nytt igen. I fall utemännen före första bränningen hade tagit några lyror, gå dessa förlorade genom den nu beskrifna återbränningen. Om alla efter en bränning icke skulle våga att springa in, kunna de stanna vid utemål samt springa på den första dertill lämpliga lyra.
Skulle alla utom en af innemännen vara vid utemål, och det är tvifvelaktigt, huruvida de kunna få någon god lyra att springa in på, kunna de, som tro sig om att kunna böja sig undan för bränning, så småningom begifva sig af inåt för att efter en misslyckad bränning springa in i mål eller i motsatt fall försöka återbränna. Detta kallas somligstädes ”att fiska”. — Mindre skickliga spelare räkna äfven s.k. ”halfva lyror”, d.ä. när första uppstudsningen tages; eljest räknas endast ”hela lyror”. Dessa slag af bollspel likna något det engelska spelet ”Rounders”, men i detta gälla icke tagna lyror, endast bränning. Innemännen hafva i detta spel endast ett slag och skola derefter springa omkring en 5-hörning, der hvarje sida kallas bas. Figurens vinklar äro hvilopunkter, hvarest de springande hafva fristad mot bränning. Uppgifvaren kallas ”feeder” och har sin plats midt i 5-hörningen. Den, som slår bollen, står i en af dess vinklar, och genom den vinkelspetsen går hemgränsen. — Ur Rounders har i Amerika utvecklat sig ett ganska
