Hoppa till innehållet

Sida:Fria Lekar.djvu/42

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

36

En timmes lek dagligen bör icke förhindra dem, som vilja, att äfven på annan fristund, öfver hvilken de sjelfva bestämma, på lekplatsen sammanträffa. Ingen torde å andra sidan säga, att en timmes lek dagligen är för mycket. Jag föreställer mig att tidens bestämmande till en timme skall förebygga hvarje öfverdrift. Dock bör icke denna bestämmelse förhindra en eller annan ledig eftermiddag, då längre tid i en följd kunde gifvas åt lek. Kommer leken rigtigt i gång, så är väl äfven sannolikt, att den medför mången täfling i inhemsk anda, och sådana tillfällen skola kräfva mera än en timme. Vid täflingars anställande är nödvändigt att noggrant begränsa desamma, i synnerhet från all enskild täflan, särskildt egnad att framhålla individen. Det var den individuela prisbelöningen, som gaf dödsstöten åt allmänna bruket af kroppsöfningar i Grekland.

Lekens fördelaktiga inflytande får karaktersbildningen så väl som för den kroppsliga utvecklingen hör man ingenstädes bestridas. Tvärt om mena somliga, att leken kunde och borde sättas i stället för den ordnade gymnastiken. Jag tror visst icke, att detta med någon fördel låter sig göra. Men redan för länge sedan har lekens betydelse blifvit beaktad från den gymnastiska sidan här i landet. Den svenska gymnastikmetodens genialiske skapare yttrar om gymnastiska lekar: ”Att utesluta sinnesförströelser ifrån gymnastiska kretsen och endast inbjuda det trumpna arbetet och det strängt beräknade