Innan leken börjar, uppmätes och inneslutes den s.k. Pärken emellan linor eller stänger[1], som läggas på marken. Då linor dertill användas, böra desamma på förhand vara ordnade med fyra temligen långa spikar på lagom afstånd för att nedtryckta i marken bestämma Pärkens vinklar. Denna är rektangulär, dess långsida kallas stång och är 7 till 8 fot och kortsidan är 2,5 fot. Ena kortsidan kallas Framsticka och den andra kallas Baksticka. I Pärkens förlängning åt framstickan till och 14 steg derifrån nedsättes midtför framstickan ett märke (en pinne eller en käpp). Detta märke kallas stötan eller stötän. Gränsen (Fig. 1) mellan de båda spelande flockarna går genom stötan och är parallel med framstickan. De mot hvarandra uppträdande flockarna skola räkna lika antal, hvardera kan bestå af 3 till 10 man. Likasom i andra boll-lekar finnes det ett inne och ett ute, eller söt och sur, som det i vissa trakter och andra lekar heter. Att vara inne eller ute bestämmes genom lottning, eller på annat öfverenskommet sätt. — Hvarje flock har sin anförare, Pärkkarl kallad. Platsen för innemännens pärkkarl är midt bakom pärkens baksticka. Han ordnar sina män bakom och på båda sidor om sig ända fram emot gränsen med fäst afseende på den förmåga, han vet hvar och en ega. Motsidans män stå äfven vända mot gränsen, men på andra sidan derom.
- ↑ Mången anser stänger hafva företräde.
