Sida:Gabriel.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

7

RUTH.

Nej!

Kan man vända sig till den högsta instansen och be dem ändra censurens beslut ja, doku mentet ligger där på skrivbordet — be dem upp häva förbudet att utge ett livsverk?

Kan man inte tala med dem som människa till människa?

VÄNNEN 1.

Jag har hört mig för!

Allt är emot honom! Man vill bli honom kvitt, anledningen är så utmärkt, man vill sova vidare — stör icke dem som sova, ty dem hörer himmelriket till.

RUTH.

Och jorden!

VÄNNEN 1.

Ja, och jorden!

RUTH.

Å, jag har anat detta, det har förföljt mig i mina drömmar, som ett berg har det tornat sig upp på mitt bröst, jag har försökt skaka mig fri — förgäves.

Nu är det här, berget, det reser sig utanför våra fönster, det stänger ut solen, som vill strömma in fritt —

Ridån över dramat. Gabriel går ned för sista gången!

VÄNNEN 1.

För att lämna plats åt de andra, som skola slitas till döds på arenan.