8
RUTH.
På hur många kan vi lita?
VÄNNEN 1.
Blott på några få — allt trängre har kretsen blivit, sedan han avskedats från högskolan, lysts i bann av pressen och kyrkan.
Och jag fruktar flera avfall, när det blir bekant — att regeringen tagit sista steget.
RUTH.
Varför alltid denna människornas skadeglädje, när en människa störtas, därför att hon vill något annat än de andra?
VÄNNEN 1.
Därför att människorna dunkelt ana att den människan är deras profet, men rygga tillbaka för det nya han vill, därför att de älska sin förnedring högre än sin drift att stiga — därför vilja de störta den i avgrunden, som visar dem vägen — uppåt.
RUTH.
Ja — om vi icke haft dig till vän, om icke du hjälpt oss med allt vad du äger — var stode vi då?
VÄNNEN 1.
Ni har givit mig vida mer, luften under vingarna, solen i mina ögon — Ert hem tog upp mig, slöt mig i sin famn — när min hustru gått bort — och det blev ensamt och bittert att leva.
Och du, Ruth, du har varit den starkaste av
