Hoppa till innehållet

Sida:Gabriel.djvu/34

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

26

VÄNNEN 3.

Jag anar, att vi för sista —

VÄNNEN 1.

Tyst —!

Låt oss samla de trogna.

— — — — — — — — — — — — — — — —


BORGAREN 1.

Jo, ser du, han blev avskedad som präst, därför att han så att säga trodde för litet, han —

BORGAREN 2.

Och som professor?

BORGAREN 1.

— därför att han visste för mycket!

BORGAREN 2.

Hör du, kära bror, tror du egentligen på — Guds tillvaro, på treenigheten, uppståndelsen, arvsynden, livet efter detta — och hela den andra härligheten?

BORGAREN 1.

(ser sig om).

Nej! Inte ett dyft! Men man låtsas, ser du, därför att de andra låtsas och så vidare. Man skall inte prata för mycket om sådant, du — folket måste tro, att vi tror, och vi måste tro att prästerna tror — eljest blir det uppstudsigare! Kyrkan är ett så utmärkt bra tak för dem som makten hava över barn och käringar.