56
GABRIEL.
Doktorn?
RUTH.
Ja —? Har ni —?
GABRIEL.
Han förföljer mig — ända in i drömmen. (Häftigt.) Gå din väg, vem du också månde vara!
RUTH.
Men — det är ju blott läkaren, våra barns läkare —
GABRIEL.
Läkaren? Hur många gestalter har ni?
DEN ENSAMME.
Jag har fuskat i litet av varje — livet är så långt — kanske förstår jag lika litet som mina kolleger av facket eller litet mer.
Ser ni, min herre, det är inte så svårt. Läkekonsten är en gammal konst och alla teorier och sanningar, som den letar rätt på, äro egentligen lika gamla som djävulen själv — en gång i tidernas lopp voro de nya eller sågo så ut, och sanningssägaren blev utskrattad eller kanske rent av stenad — hans sanning övergick så småningom i allmänna medvetandet, blev banal och gammalmodig och slutligen glömd — då måste man hitta på något nytt för att roa människorna med — mänskligheten är nämligen en smula dum, och ni har det felet att överskatta henne —
