skogar och givit order att slå ett befäst läger samt därvid soldaterna, då ingen fiende syntes till, spritt sig i och för befästningsarbetet, störtade plötsligt fienderna fram från alla håll och kanter av skogen och angrepo de våra. Dessa fingo hastigt fatt i sina vapen och drevo angriparna tillbaka in i skogssnåren; men då de efter att ha dödat många drevo förföljandet för långt och råkade in på oländig mark, ledo även de vissa smärre förluster.
XXIX.
Därefter befallde Cæsar soldaterna att dag efter dag hugga ned skogen, och för att de ej skulle utsättas för ett sidoanfall, medan de voro oväpnade och ovarsamma, lät han uppstapla det nedhuggna timret åt fiendehållet till samt därav bygga ett slags vall på båda sidor om lägret. Med otrolig hast röjdes på få dagar en betydande sträcka. Men när väl de våra bemäktigat sig fiendernas boskap och lättast åtkomliga tross, medan de själva drogo sig undan i allt tätare skogar, inställde sig sådana stormar, att arbetet nödvändigtvis måste vila och soldaterna under det oavbrutna regnet ej kunde fortsätta att leva i tält. Följaktligen förde Cæsar, sedan han härjat åkerfälten och nedbränt byar och gårdar, krigshären tillbaka och förlade den i vinterläger hos aulerkerna och lexobierna samt de andra folken, som deltagit i det senaste kriget.
