derna och träffade en mot honom framspringande man i hopen. Genomborrad låg denne halvdöd, men fienderna skyddade honom med sina sköldar, medan de alla kastade sina spjut mot Pullo och hindrade honom från att framtränga längre. Skölden får han genomstungen och ett kort spjut fastnar i hans svärdsgehäng. Härigenom skjutes skidan tillbaka, och när han så sökte få ut svärdet samt alltså ej hade högra handen fri, kringrände fienderna honom, innan han kunde värja sig. Då skyndar hans avundsman Vorenus till hjälp och bistår honom i nöden. Mot denne vänder sig strax hela fiendesvärmen i stället för mot Pullo, vilken de tro vara genomborrad av spjutet. Vorenus går fienden inpå livet med svärdet, dödar en och driver de övriga något tillbaka; men då han går för ivrigt fram, stiger han ned i en grop och faller till marken. Han blir nu kringränd; då kommer Pullo i sin tur till hjälp, och slutet blir, att båda lyckas helbrägda draga sig tillbaka innanför förskansningarna, sedan de dödat många och skördat den största ära. Så nyckfullt länkade lyckan deras tävlingsstrid, att de med all sin avund kommo att hjälpa och rädda varandra och ingen kunde avgöra, vilkendera visat större hjältemod än den andre.
XLV.
Alltsom dagarna skredo fram och belägringen vart allt hårdare och svårare att motstå i synnerhet som en stor del av soldaterna voro utmattade av erhållna sår och sålunda de försvarsdugligas antal starkt inknappats, sändes allt flera budbärare med brev till Cæsar; av dessa blevo många gripna av fienden och dödade
