SJUNDE BOKEN.
I.
Då nu lugn rådde i hela Gallien, avreste Cæsar i enlighet med sitt förut fattade beslut till Italien för att hålla ting. Där fick han höra om mordet på Clodius, och då han även underrättades om senatens beslut att alla vapenföra män i Italien skulle svärja fanan, lät han verkställa utskrivning i hela provinsen. Dessa nyheter spredos hastigt till Transalpinska Gallien. Där utfyllde och smyckade gallerna dem på egen hand med rykten om händelser som syntes dessa självfallna, nämligen att Cæsar kvarhålles av de i staden utbrutna oroligheterna och ej under så svåra inre slitningar kunde resa till hären. Uppmuntrade av dessa omständigheter började de som redan förut harmades att vara underkastade romerska folkets herravälde att friare och djärvare än förr inlåta sig på krigsplaner. Å inbördes beramade sammankomster på undangömda platser i skogarna uttalade Galliens hövdingar sin sorg över Accos död; samma öde kunde, framhöllo de, drabba dem själva; de veklagade över Galliens gemensamma lott; med alla upptänkliga löften och förmåner sökte de vinna män villiga att sätta kriget i gång och riskera sitt eget liv för att återvinna Gallien åt friheten. Om en sak, inskärpte de, måste man emellertid, innan något komme
