Hoppa till innehållet

Sida:Galliska kriget 1927.djvu/249

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
239
GALLISKA KRIGET — SJUNDE BOKEN

utsända spejare sökte hindra romarna att någonstädes slå en bro och på den överföra trupperna, tedde sig sakläget mycket bekymmersamt för Cæsar därutinnan att han kanske större delen av sommaren skulle hindras av floden, emedan Elaver först framemot hösten brukar kunna övervadas. I syfte att förebygga detta kvardröjde han en dag oförmärkt med två legioner på en skogbeväxt plats, där han föregående dag slagit läger mittemot en av de broar, som på Vercingetorix’ order upprivits; de övriga trupperna jämte hela trossen lät han som vanligt anträda marschen, sedan han ur varje legion uttagit ett par kohorter, så att legionernas antal skulle tyckas vara det vanliga. Dessa fingo order att marschera på så mycket de hunno och då tiden på dagen var så långt framskriden att han trodde dem vara komna till lägerplatsen, började han återställa bron med hjälp av de pålar, vilkas nedre del kvarstod oskadad. Sedan detta arbete i hast fullbordats, legionerna förts över och en lämplig plats utsatts för lägret, återkallade han de övriga trupperna. Då Vercingetorix sporde detta skyndade han i förväg med långa dagsmarscher, för att ej tvingas till strid mot sin vilja.

XXXVI.

Cæsar hann från denna plats på femte marschdagen fram till Gergovia och utkämpade samma kväll en mindre kavalleristrid samt undersökte stadens läge; då den var byggd uppe på ett högt berg och svåråtkomlig från alla sidor, misströstade han om att kunna storma den, och ville ej taga itu med någon regelbunden belägring, förrän han ordnat proviantfrågan. Vercingetorix