Hoppa till innehållet

Sida:Galliska kriget 1927.djvu/275

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
265
GALLISKA KRIGET — SJUNDE BOKEN

sitt hus, ingen fick råka barn eller föräldrar eller hustru, som ej två gånger ridit tvärsigenom fiendernas marschlinje.

LXVII.

Sedan man alltså blivit ense om saken och eden avfordrats alla, delades följande dag rytteriet i tre delar; två av dessa uppenbara sig i slagordning på var sin sida om vår här, en söker i fronten hindra vår frammarsch. Underrättad härom delar även Cæsar sitt rytteri i tre delar och befaller det gå till anfall mot fienden. Man kämpar samtidigt på alla hållen. Hären hejdar sin marsch; trossen instickes bland legionerna. Så snart de våra på någon punkt syntes svikta eller bli särskilt hårt ansatta, lät Cæsar trupperna där gå till anfall, uppställda i slagordning; en åtgärd som både hejdade fiendernas förföljelselust och styrkte de våras mod genom att de sågo hjälpen nära. Till sist lyckas å högra flygeln germanerna uppnå högsta punkten av terrängen och neddriva fienderna därifrån; de förfölja de flyende ända till floden, där Vercingetorix tagit ställning med sina fottrupper, och döda många. När de övriga gallerna märkte detta, fruktade de att bli kringrända och grepo till flykten. På alla håll nedmejas fienden. Tre æduer av mycket hög börd föras fångna till Cæsar: Cotus, deras rytterianförare, som vid senaste folkförsamlingen hade tvistat med Convictolitavis, Cavarillus, som efter Litaviccus’ avfall anfört deras fotfolk, och Eporedorix, under vilkens befäl æduerna före Cæsars ankomst kämpat mot sequanerna.