i befästningssyfte voro likvärdiga med murar, då det ej blott var omöjligt att tränga sig fram utan till och med att se något tvärsigenom dem. Eftersom vår här på sin marsch uppehölls av dylika hinder, ansågo sig nervierna böra följa det givna rådet.
XVIII.
Den plats, som våra män utvalt för lägret, var på följande sätt beskaffad: en kulle som ända från toppen sluttade jämnt nedåt, vette mot den ovan omnämnda floden Sabis. Mittemot denna kulle höjde sig på andra sidan floden i lika jämn sluttning en annan kulle, som nedtill på en sträcka av vid pass tusen fot var öppen men längst uppe beväxt av skog, in i vilken blicken ej lätt kunde tränga. Inne i dessa skogssnår höllo sig fienderna dolda; på den öppna marken längs floden syntes blott ett par ryttarposteringar. Flodens djuplek var vid pass tre fot.
XIX.
Cæsar hade skickat rytteriet i förväg och följde själv efter med härens samlade styrka. Men sättet och ordningen för marschen stämde ej med de uppgifter, som belgerna givit nervierna. Ty Cæsar lät, som han alltid brukade, när man närmade sig fienderna, sex legioner tåga utan packning; bakom dessa hade han sammanfört hela härens tross; därefter slöt de två senast utskrivna legionerna hela tåget och tjänade till skydd åt trossen. Vårt rytteri hade jämte slungarna och bågskyttarna övergått floden och inlåtit sig i strid
