och Peter Kenicius (1591) till erkebiskopsstolen, och Olaus Elimæus (rektor 1609), dog som biskop i Wiborg.
I allmänhet deltogo rektorerne i sin tids teologiska strider, och om kyrkans högste icke derför tuktade skolmännen, så var det konungamakten som i kyrkans eller åtminstone i ett visst kyrkpartis intresse ingrep med sina maktspråk och ofta sina våldshandlingar. Rektorerne i Stockholms Trivialskola kommo i erfarenhet deraf. Abrahamus Angermannus skildes från sitt embete, emedan han var motståndare till liturgien. En annan ångermanländing, Ericus Olai, som vardt rektor 1577, kastades i fängelse 1590, och samma öde vederfors hans närmaste efterträdare, Ericus Skinner, bägge för att de predikat mot liturgien. Olai vardt dock sedan kyrkoherde i församlingen, men åter afsatt, den gången af hertig Karl, och slutligen kyrkoherde i Enköping. Ericus Skinner vardt teologie professor i Upsala.
Under det skolmästarne sysselsatte sig med teologiskt gräl, tyckes skolan hafva fortgått på det gamla sättet. Hon fick en medtäflare i det då, likaledes i de forna klosterhusen på Riddarholmen upprättade Gymnasium regium eller Collegium Stockholmense, som lemnades i de under Johans tid hitkomne jesuiternes händer och hvilket tyckes hafva varit ämnadt till en fullkomligt lärd skola, der undervisning äfven i grekiskan lemnades,[1] något som då ännu icke var vanligt i skolorna. Gymnasium regium hade dock icke lång lifstid, och redan omkring 1590 var Trivialskolan befriad från den medtäflaren, men då hade Tyska skolan hunnit få en ordnad verksamhet och började täfla med stadens skola. Mera derom längre fram.
Skoltiden var ungefär den samma som i det gamla skolhuset, började kl. 5 på morgonen och fortsattes till kl. 8. Mellan kl. 8 och 9 hade gossarne frukostlof. Kl. 9 började undervisningen åter och fortgick till kl. 11, då middagslof lemnades. Kl. 12—1 öfvades lärjungarne i sång samt musica choralis et figurativa. Vid sist nämde timme återtogs lexläsningen, men kl. 2—3 fingo gossarne sitta för sig sjelfva och läsa öfver. De voro dock icke utan kontroll, ty »dörrvaktaren» (ostiarius) eller custos skulle skrifva upp dem som lekte eller sprungo ut, kommo sent eller voro frånvarande. Kl. 3—5 lästes åter för läraren och sjöngs aftonpsalmen, naturligtvis med latinska ord. På slaget fem voro lärjungarne fria från skolan för den dagen, men de hade hemlexor till dagen derpå. Arbetet i skolan
- ↑ Bernhard Lundstedt: Bidrag till kännedomen om grekiska språkets studium vid de svenska läroverken. Sthlm 1875.
