såsom Hans Gammals köksträdgård, men som åtminstone i detta århundrade af folket i trakten kallats »Klostergården» och spelade stor roll i de Palmgrenska skolgossarnes fantasi, som hade mycket att förkunna om underjordiska gångar o. s. v. Hela trakten hörde i stadens äldsta tider sannolikt till svartmunkeklostrets område.
Öfriga enskilda skolor vid samma tid som den senast nämda voro Bollins, Ullgrens, Reuters (en tid vid Prestgatan, n:o 42, med genomgång till Vesterlånggatan, n:o 69, sedan på Eriksdal vid Skanstull) för att icke tala om den mycket bekanta s. k. Hillska skolan på Barnängen.
Alla dessa enskilda skolor äro för länge sedan försvunna. Några få större voro, liksom den offentliga Nya Elementarskolan, från 1828, inrättade i senare tiders anda, t. ex. Lyceum, stiftadt 1838 af akademi-adjunkten C. O. Ramström och 1851 öfverlemnadt åt doktorerne C. J. Bohman och O. v. Feilitzen. De offentliga skolorna vunno allt större anseende och drogo lärjungarne till sig.
Hvad som redan inträffat med gosskolorna återstår för flickskolorna, men den tiden hör blott till gamla Stockholm, då de skolor som höllos af »gamla jungfrur och gummor, af soldater, gesäller, besökare o. s. v.» drogo till sig ett stort antal barn, flickor och gossar om hvar andra och gåfvo den s. k. undervisning för några skillingar i veckan, der barnen läste abc-boken och katekesen under snäsor, hugg och slag.
Den första större flicksskola var den Wallinska, som nu hunnit sitt halfva århundrade och derigenom tillhör gamla Stockholm, men dock fortfarande lefver och gagnar i det nya.
———♦———