stadsmajor Ramstedt tillkännagaf i officerskårens namn, att befälet afsade sig vidare befattning med dessa öfningar.
Kårens sista sammanvaro i trupp och uniform egde rum i Haga park, i Juli 1863, då sexa intogs i det ofvan nämda tältet. Då infann sig Carl den femtonde till häst. Stadsmajorerne voro också närvarande, Schalin till häst och Ramstedt, såsom alltid, i vagn. Truppen, 50 man, marscherade hem med musik.
Den 20 Augusti 1863 hölls ett sammanträde på Eriksberg, då de närvarande beslöto att låta öfverflytta sig till 2:dra norra bataljonens första kompani. Till kapten och kompanichef utsågs konditorn C. J. Grafström, och till löjtnant grosshandlaren och nu mera generalkonsuln C. O. Berg. Den 14 Juni 1864 utnämdes de af konungen och fingo sina fullmakter, de sista som utfärdats för någon officer vid Stockholms borgerskaps militärkårer.
Våren 1864 hade nyss nämda kompani en utmarsch igen i uniform, men så var det slut. Kompaniet afslöt sin verksamhet den 16 Febr. 1865, hvarpå en stor del af detta kompanis medlemmar jemte andra personer bildade det sextonde kompaniet i Stockholms frivilliga skarpskyttekår, för hvilket C. J. Grafström vardt kompanichef.
Emellertid qvarstod författningsenligt borgerskapets pligt att göra militärtjenst, men som den nya kommunalförfattningen i sjelfva verket upplöst borgerskapet, utan att derför upplösa dess militärkårer, så väckte C. J. Grafström, den 14 Februari 1865, en motion hos stadsfullmäktige, att angående borgerskapets militära åligganden ett förslag måtte till dessas utjemnande och ordnande af vakthållningen i staden uppgöras och konungen underställas.
Denna motion fick hvila till 1870, men efter åtskillig skriftvexling mellan kungl. maj:t, öfverståthållare-embetet, stadsfullmäktiges beredningsutskott och stadens femtio äldste,[1] godkände stadsfullmäktige, den 1 Februari 1870, att en bestämmelse bör gifvas derom, att den borgerskapet såsom särskild klass åliggande skyldighet till militärtjenstgöring upphört att gälla.
Dermed var det för alltid slut med denna tjenstgöring, och borgerskapets militärkårer, hvars uppkomst, utveckling och aftynande vi här sökt följa såsom en ganska vigtig del af gamla Stockholm, finnas icke mera, äfven om ännu några af dess sista officerare finnas qvar och fortfarande stå upptagna i statskalendern. Schalin, den
- ↑ Voro i början, enligt kungl. stadgan af den 29 December 1619, fyrtioåtta, men hafva sedan 1768 utgjort det ännu varande antalet.
