öfrigt samma skydd som postiljoner, hvarförutan de civile voro frikallade för värfning och stadens kontribution, så vida de icke drefvo någon borgerlig näring.
⁎
Den första omnibus i Stockholm sattes i gång den 21 December 1835. Det var blott sju år efter det Paris fått en regelbunden omnibusfart, men redan två hundra år förut hade den franska hufvudstaden gjort försök med dylika vagnar, och det försöket hade sedan många gånger förnyats, fastän det icke lyckades förr än 1828.
Efter F. v. Dardel.
Försöket hette också den förste omnibusvagnen i Stockholm. Han tillhörde sadelmakaren Duvander och snörmakaren Bretzner och afgick från planen framför vetenskapsakademien hvarje half timme, skred ned åt Drottninggatan, öfver Nya bron (så kallades ännu då Norrbro), Mynttorget, Riddarhustorget och Stora Nygatan samt stannade på Jerntorget, hvarifrån han åter hvarje hel timme sattes i gång samma väg till baka. Första resan började klockan half nio f. m., och sista afgången från Jerntorget var kl. 10 e. m., men på middagen hvilade omnibusen sig en god stund. Försöket förekom i blott ett enda exemplar. Afgiften för en åkning var 8 sk. banko. När vagnen skulle sättas i gång, tillkännagafs detta af den bakpå stående »betjenten», som då blåste i ett horn, och för hvarje in- eller utstigning under färden tutades åter i hornet. Men Försöket
