28
i karakteren, som alltid kastar en glans af storhet på dess yta, äfven om grunden just icke skulle tåla en granskning efter de moraliska principernas måttstock.
Dessa egenskaper, i förening med ett stort sinne för planer, en skarp blick och mycken praktisk användbarhet samt vanligt vackert, ädelt och imponerande utseende, hade gjort honom till en af czarens mest omtyckta och ombetrodda gunstlingar.
Genom ett öfverdådigt och stormande lefnadssätt, hade han tidigt slösat bort största delen af sin ofantliga förmögenhet och dertill fördjupat sig i skulder, som hotade att uppsluka den återstående. Ur denna bedröfliga belägenhet hade han vid tjugofem års ålder räddat sig genom att gifta sig med en rik furstinna, hvilken dock, hvad hennes år beträffade, väl kunnat vara hans moder, och hvars alla öfriga egenskaper voro af den beskaffenhet, att de, utan guldets allt öfverskylande kraft, varit värda sin plats i lithanian. Som hans ständiga vistande i kriget emellertid befriade honom från det husliga lifvets pligter, lade han de nyss nämnda förhållandena just icke med något tryckande allvar på sinnet, utan lät sin kära gemål lefva och regera i den anda och med den makt hon behagade på sitt fursliga gods Gortschin, under det han alltid fann förevändningar att afstyra hennes förslag, dels att komma och hälsa på honom i lägret, dels att han skulle utverka för sig czarens tillåtelse att få återvända någon tid att förfriska sig i det husliga lifvets sköte.
Utan barn och utan hopp att erhålla några sådana, hade furstinnan i sin ensamhet tagit till sig en sin slägting, furst Gagarins moderlösa dotter, Nathalia, hvilken blott var ett år äldre än Ingeborg Horn. Till sällskap åt henne hade Tschammer skickat denna sednare jemte hennes ett år yngre syster, Ebba, att uppfostras, under det han lemnade de andra barnen, med hvilka han icke ville belasta sin gemål, åt en för deras ålder mera passande vård.
Emellertid blef Horns första omsorg, sedan han kommit ur sitt fängelse, att uppsöka Tschammer, som vid denna tid med czaren uppehöll sig i Moskau, för att återbegära sina barn och aflägga sin tacksamhet för det beskydd han lemnat dem. Tschammer, som nyss haft ett bref från sin hustru, deri hon ånyo med sin ömhet hotat, att komma och uppsöka honom i Moskau, om han vore hindrad att resa till Gortschin, emedan hon icke kunde uthärda en längre skiljsmessa, under det hon visste honom vara henne så nära, fom ett gynnande tillfälle att på samma
