Den här sidan har korrekturlästs
| 60 ff. |
den översvämningskatastrof som dränkt hela människosläktet (jfr den bibliska syndafloden!), fick ett orakelsvar att kasta stenar bakom sig, ur vilka människorna på nytt stod fram. Denna ursprungsmyt om människornas “hårda ätt” (durum genus) har sitt tydliga symbolvärde: blott genom att vara hård fysiskt som psykiskt har människan kunnat härda ut i sin kamp för tillvaron. |
| 67 | Arkturus = stjärnan α i stjärnbilden Bootes (Björnvaktaren); gick enligt den julianska kalendern upp vid mitten av september. |
| 83 | Linda = träda. |
| 93 | Boreas = nordanvinden. |
| 95 | Det gallrade videt = harv vars galler (: pinnar) är flätat av vidjor. |
| 98 | Man plöjde två gånger. Andra gången “snedade” man: plöjde med omvänd plog över de förut upplöjda fårorna. |
| 102 f. | Mysien, nordvästra delen av Mindre Asien, var en av
Roms viktigaste spannmålsleverantörer. Gargara var en hamnstad i Mysien vid foten av berget Ida. |
| 111 ff. | Att låta boskapen avbeta den späda brodden var, som anmärkningar från skilda århundraden till detta ställe visar, vanligt långt in på 1800-talet. |
| 119 | Strymoniska = från Strymon, en flod i Thracien. |
| 120 | Sikorer = Cichoreum Intybus, endivia. |
| 125 ff. | Tiden före Jupiter, som här ges betecknande drag från, är den s. k. guldåldern. |
| 136 | Vattendragen började alltså befaras med båtar. |
| 138 | Plejader = sjustjärnorna (i Oxens stjärnbild); deras heliakiska uppgång (när de blir synliga i gryningen) och nedgång, i början av maj och slutet av oktober, sammanföll med sjöfartens igångsättande och upphörande på Medelhavet. Enligt myten var de döttrar till Atlas och Plejone. Deras halvsystrar var Hyaderna, regnstjärnorna (likaledes i Oxens stjärnbild), vilkas heliakiska uppgång inträdde, då regntiden började. Lykaons björninna är stjärnbilden Stora björnen (Karlavagnen). Kung Lykaons dotter Kallisto, som med Zeus fick barnet |
83
