Hoppa till innehållet

Sida:Georgica 1967.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
222 

beräkningen som Vergilius rättar sig efter inträffade i slutet av november. Adlerbeth följer här de kommentatorer som — med orätt — menar att Vergilius syftar på Kronans heliakiska uppgång.

227 Faseler = bönor (Phaseolus).
228 Pelusiskt lins: linsens egyptiska ursprung anges härmed (Pelusion en hamnstad vid Nilens östligaste flodarm).
229 Bootes' (jfr 67!) nedgång var den 31 okt.
240 Scythien = landområde norr om Svarta havet.
Ripeiska fjällen = en fabelaktig bergskedja vid den bebodda världens nordgräns.
243 Styx = en av floderna i Erebus = underjorden, dödsriket.
244 ff. Stjärnbilden Draken.
249 ff. Aurora = morgonrodnadens gudinna.
Österns gud = den uppgående solen.
Hesperus = aftonstjärnan.
265 Rankorna = vinrankorna.
275 Or. har här singularis: “en sten, tillhuggen [för handkvarnen] och en klump svart beck”.
278 ff. Orkus = underjordens härskare.
Eumeniderna (eufemistiskt för Erinnyerna) = hämndgudinnorna.
Titanerna Ceus och Iapetus jämte Tyfeus, ett vidunder med hundra ormhuvuden, sökte störta Jupiter.
Den förbrödrade flock = bröderna Otus och Ephialtes.
Pelion och Ossa = två berg.
284 Den sjuttonde dagen i månaden alltså.
286 Flykten: d. v. s. slavarnas.
290 Då brister [= saknas] ej lenande [:smidiggörande] vätska [:dagg].
294 Skeden = vävskeden.
309 Invånarna på Balearerna ansågs som de förnämsta slungkastarna.
328 Fadern = Jupiter.
332 De nämnda bergen finns i Epirus, Macedonien och Thracien.
336—37 Olika metereologiska förhållanden utlästes ur vilka djurkretsar planeterna stod i. Saturnus är "kall" p. g. a. att
85