44
detta egendomligt inredda och märkliga torn är en folksägen, att det fordom varit stadens hårdaste fängelse, och att de värsta fångarna i botten-hålan lågo bundna på jernhalster öfver rinnande vatten. (Från tornets vestra hörn framsipprar ännu stundom en källåder).
Till Wisborgs Slott hörde följande torn, hvilkas läge uppgifvas enligt slottets plankarta i Dalberg's »S. A. & H»:
Tornet »Slok-upp», i slottets östra hörn. Hade en uthängd Brandkorg att fyra med.
Större tornet »Kik-ut», inne i slottet på nordvestra sidan, emot nordost, och
Mindre tornet »Kik-ut», mot sydvest.
»Mynt-tornet», i slottets vestra hörn, med Brandkorg.
Tornet »Blacken», midt inne i slottet, och sammanbygdt med Slottskyrkan och klockstapeln. Enligt anteckning i Upsala Akad.-Bibliotheks Palmsköldska samlingar, fanns på detta torn följande inskrift:
"Mitt nampn är Blacken grå
"Tå rör mig eij, men läth mig stå"
Tornet »Stoltz Hindrik» (»Smale Hindrik»?), i slottets sydvestra hörn.
»Segel-tornet» på nordvestra långsidan af slottet.
Nyare torn-namn äro: »Artilleri tornet» (synligt längst till venster å Säve's teckning af »Södra muren och Söder-Port») invid Artilleri-vakthuset. Från detta torn flaggas å högtidsdagar; och när för svår storm lots icke kan gå ut, hissas här en röd flagga såsom varning för seglaren att icke söka hamnen. — »Dalman'ska tornet» (på teckningen af »Nordösta muren» det 3:dje från venster, och på sitt kroppås-tak igenkänligt), fyrkantigt, å alla sidor slutet, har utåt en tillmurad port med fallränna. Anledningen till tornets inredning till magazin och benämning upplyses af följande inskrift å en på tornets vestra sida anbragt stentafla: » Detta förråds hus skall åt efterverlden förvara tacksamt minne af K. M:ts Troman, v. Landshöfdingen Majoren och Ridd. Hr L. R. Dalmans prisvärda omvårdnad för Gotlands nödställde invånare år 1784, då svår spamnålsbrist tryckte landet». — »Förste Lång-Henrik» eller »Långa-Lisa» eller »Öde Porten» (synligt längst till höger å teckningen af »Norderport och Norra muren») med inre och yttre spetsbågig port och fallränna, och märken efter stenbro öfver närmaste vallgrafven; tornet är fyrkantigt och öppet inåt staden; har fyra våningar, deraf 3:ne med pilgluggar samt öfverst krenåer. Tornet är för Norderstrandens fiskare ett sjömärke och har af dem fått sina båda förstnämnda namn. — »Andre Lång-Henrik» (synligt å nyssnämnda teckning och det andra tornet från höger) är inåt öppet, nedtill i plan fyrkantigt, men öfver 1:sta våningen har det 5 mursidor (eller i plan hälften af en åttkant); har 5 våningar, deraf 4 med pil-gluggar samt öfverst krenåer. Norr om detta torn är ett Murfall som, enligt sägen, härrör från Lübeckarnes här gjorda infall 1525. — Slutligen: »Gubb-tornet» eller »Sprundflaskan», fyrkantigt, afstympadt och lågt, med rundbågig portöppning inåt »Student-alléen», af hvilken port dock endast öfre delen synes öfver den utaf grus och sten från förstörda hus i närheten upphöjda marken. —
Flerestädes har ringmuren rasat, dels i följd af fiendtligt våld, dels har muren fallit i följd af grundvalens sjurakning och på muren hängande Sadeltorns kullvägning (de sednaste murfallen inträffade 1846 å norra, och 1849 å östra muren). — År 1711 hade Landshöfdingen Sparrfeldt (enligt Ups. Ak:s Palmschöldska Samlag »låtit någorledes uppbyggia» de nedfallna murarna och »deras 42 torn inn uthi med lafvar förbättra». Hilfelings anteckning år 1797 om murfallens nyligen skedda iståndsättande till förekommande af smuggling, är på annat ställe omnämnd.
På Säve's teckning af »Nordöstra muren» synes långs stadsmuren upp till tornet med den vidbygda halfrunda Skansen (straxt framför» »Dalman'ska tornet») Gotlands Skarpskytte- och Jägare-Gilles Skjutbana och närmare förgrunden dess lilla paviljong, der på högtidsdagen d. 4 Juli Gillets klenoder och de för segervinnarne vid målskjutningen bestämda belöningarna äro framställda. Detta Gille stiftades år 1836 af den »redlige och ridderlige, i krig och fred pröfvade» Landshöfdingen M. S. v. Hohenhausen[1], för att bilda säkra skyttar för kriget och upprätthålla en ändamålsenlig jagt. Vid Gillets täflings-skjutningar är det merändels medlemmar af Bondeståndet som skjuta bäst och eröfra belöningarna. — Gillets klenoder äro: en sexkantig Jagt-flaska af förgyllt silfver, med under locket insatt bägare af samma metall, af tillsammans 123 lods vigt. Både flaskan, locket och bägaren prydas af fint ingraverade blomster-sirater, och utvändigt å flaskans botten det Wasa-Pfalz-Zweibrückiska vapnet, omgifvet af sednare inskrifter. Denna jagtflaska har tillhört Arffursten, sedermera Konungen Carl d. 10:de Gustaf, och har vid ett hans jagtbesök på ön, år 1652, blifvit af honom förärad till en hans jagtkamrat, Gotlänningen Sven Orre. Den ståtliga jagtflaskan blef genom subskription inköpt 1836 och förärad till Gillet. — Den andra klenoden är ett Dryckeshorn, med beslag och lock af silfver, hvilande på en liggande hjort; beslagen smyckas af Länets vapen och jagtens sinnebilder. Dryckeshornet är en gåfva år 1836 af d. v. H. K. H. Kronprinsen Oscar, Gillets beskyddare. Båda klenoderna begagnas å högtidsdagarna.
- ↑ Död 1849 och begrafven å Wisby' Nya Begrafningsplats, der för subskriberadc medel en minnesvård i enkel götisk stil är rest på hans graf. De ofvan citerade orden läsas å grafvården.
