48
ordades om något gott och ädelt som han skulle ha gjort på jorden.
Ehuru roligt och vackert det var i himmelriket, måste vi tänka på att återvända till vårt lilla jordiska hem, och efter att ha superat med änglarna, foro vi vår väg i trillan. Men de vördiga patriarkerna och den vackra Serena bådo oss så hjärtligt och allvarligt att snart återkomma och tillbringa en hel dag hos dem, att vi måste ge dem våra händer därpå. Jag tillstår, att jag ej begärde bättre. Jag kunde på hemvägen ej tala om något annat än Serena, och somnade med hennes helgonbild i min själ.
Den 18 juni.
”Borta kan vara bra, men hemma är dock bäst.” Jag har tänkt så hundra gånger under ett par sköna dagar, som jag levat stilla i mitt hem. Jag tämjer min björn och mina småkreatur. Det går bra. Sex höns, tre ankor och två kalkoner äro nu mina intima bekanta. Jag har i dag smekt och matat mina kor. De härliga djuren! Den största och vackraste har jag kristnat till Audumbla, till minne av den vackra nordiska myten, om vilken jag läst i Eddornas sinnebildslära.
Min björn är en egen figur. Under det jag vänjer honom av med små ovanor, får han — Gud vet hur — ett allt större övertag på mig. Visst är, att han är bra god och förnuftig. I går afton kom han in i förmaket med pipan i mun, men stannade i dörren och gjorde en skälmaktig frågande grimas, under det han såg på mig. Jag sprang och tog honom och hans pipa i famnen och drog dem in i rummet. Jag var så lycklig över att hans pipa ej hatade förmaket. Men… alltför mycken vänskap…!
Den 20.
Svägerskorna äro komna. I går morse, just som björn och jag voro ovettiga på varann, kom en biljett från ma
