Sida:Grunddragen av den fornsvenska grammatiken till den akademiska undervisningens tjänst (1918).pdf/86

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


80
vita veta pres. vēt 3. pl. vita pret. viste, visse part. pret. vitin, vistẹr, vitadhẹr
ǣgha, āgha, ēgha äga ā, āghẹr, ǣghẹr, ēghẹr āgho, -a, ǣgho, -a, [ēgho] āt(t)e ntr. āt

§ 170. Klass 2:

kunna kan kunno, -a kunne, kunde ntr. kunnit
þorva tarva þorf [þarf], thørf þorvo, -a [þurvo, thørvo, -a] þorfte [þurfte], thørfte ntr. thørft
unna unna, älska an, y. fsv. även un, unnẹr, -ar unna unte [unne] ntr. unt, unnat

§ 171. Klass 3:

mona minnas mon muna
mun, mon månde, kommer att monu [munu] munde, monde
skulu, -a, y. fsv. äv. skola skal skulu, -a, skolu skulde ntr. skulit [skulat]

§ 172. Klass 4. Hit hör blott

magha, mōgha [mugha] förmå , y. fsv. även māgh māgho, -a, mōgho, -a, mughu, -a māt(t)e ntr. māt


B. Böjningen för övrigt.

§ 173. Aktiva paradigmer:

Presens.

Inf. dræpa kalla kræfia rø̄ra liva
dräpa kalla kräva röra leva
Ind. sg. dræpẹr kalla(r) krævẹr rø̄ri(r) livẹr, livi(r)
pl. 1. dræpum kallom kræfiom rø̄rom livum