Sida:Gustaf II Adolf.djvu/158

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
150
GUSTAF ADOLF OCH UNDERVISNINGSVERKEN.

nedsjunkit till en skola, skolorna än djupare. Tjenliga embetsmannaämnen funnos till prester få, till andra sysslor inga. Professorerna vanhedrade sig sjelfva och sitt yrke genom inbördes oenighet och trätor, förda med skällsord mellan dem sjelfva, med käpp och knytnäfve mellan deras olika anhängare bland ungdomen. Om vi icke, skref konungen, af egen erfarenhet visste, hvad gagn och nytta bokliga konster med sig föra, hade vi föga orsak att om eder högskola oss beflita; icke heller att med någon synnerlig gunst och nåde eder omfatta, eder, som icke mer och bättre akten hvad edert kall och embete kräfver. Han gjorde med allvarsam hand slut på oväsendet. Oroliga eller odugliga professorer blefvo dels afsatte, dels vederbörligen tuktade, dels flyttade till mera passande sysslor; och ungdomen hölls i helsosam tukt. Lärarnes antal och arbetsordning blefvo närmare bestämda. Åt professorerna anslogos tillräckliga löner, åt fattigare studenter offentligt underhåll och åt hela akademien betydliga privilegier; hvarjemte det efter Gustaf Adolf benämnda Gustavianska lärohuset uppbyggdes. Biblioteket grundlades genom konungens ärfda böcker och de gamla klostersamlingarna uti Wadstena, Sigtuna, Gråmunkeholm, samt ökades af flere från jesuiterna i Preussen och Tyskland tagna boksamlingar; och för den högre bildningens spridande äfven till aflägsnare orter anlades högskola uti Dorpt.

Gustaf Adolfs kärlek till vettenskaperna bevekte honom till ännu större och mera personliga uppoffringar. Efter sina förfäder hade han ärft en mängd egendomar, från ålder tillhöriga Wasaätten, eller vid reformationen densamma tilldömda, och hvilka således voro hans enskilda egendom, helt och hållet skiljd från kronan. Af dessa så kallade Gustavianska arfvegods har Gustaf Adolf år 1624 skänkt 313 hela hemman, fyra qvarnar och några andra lägenheter Uppsala högskola till evärdelig ego, sig sjelf till evärdelig ära. Exemplet verkade. Flere bland rikets store gjorde anslag till läroverkels bästa; Johan Skytte upprättade på egen bekostnad den efter honom benämnda lärostolen; Gyllenhielm lemnade anslag till fattiga studenters