underhåll, och sjelfva enkedrottning Kristina förmåddes att för samma ändamål lösa på pungen. Som väktare och vårdare öfver detta sitt verk satte konungen Johan Skytte till akademie kansler, hvari han efterträddes af Axel Oxenstierna, båda egande och älskande lärdom, men derjemnte nog kraftfulla att ordna och i ordning bibehålla hela verket.
Sverges lägre undervisningsverk fingo egentligen först under Gustaf Adolf sin tillvaro. Förut befintliga skolor voro nästan odugliga. Gustaf Adolf insåg behofvet af deras förbättrande; och det var, som man tror, biskop Johannes Rudbeck och Axel Oxenstierna, hvilka först framställde förslaget till våra nuvarande gymnasier och lärdomsskolor. Sådana inrättades uti Strengnäs, Linköping, Åbo, Wiborg och Westerås. Genom Gustaf Wasa och hans söner inkommo vettenskaper och bildning bland rikets högre stånd; det var Gustaf Adolf och dessa af honom inrättade högre och lägre undervisningsverk som snart lyfte de mindre embetsmännen och medelklassen utur det tillstånd af mörker och okunnighet, hvari de tillförne varit.
Gustaf Adolfs åtgärder i dessa hänseenden bära den gemensamma stämpeln af hans kärlek till vettenskaperna och hans kärlek till sitt folk; man ser tydligt bemödandet att genom de förra inverka på det sednare, och det i så stor utsträckning som möjligt. Detta var till en del en följd af tidehvarfvets riktning. Den gamla scholastiska filosofien hade förlorat både anda och anseende, och dess lärare sysselsatte sig för det mesta med onyttiga spetsfundigheter. Många stämmor hade höjt sig deremot, bland andra äfven den store Gustaf Wasa; men det oaktadt fortfor missbruket. Emedlertid uppstod uti Paris en lärare vid namn Ramus, hvilken tydligt lade i dagen scholastikens fel och yrkade en lärobyggnad, mera både lättfattlig samt omedelbart åsyftande menniskosjälens bildning till kunskaper och dygd. Denne Ramus blef af katolikerna häftigt angripen och som kättare dömd till döden; men hans läror utbredde sig och vunno stort anseende bland protestanterna. Uti Sverge blefvo de af Nic. Bothnensis, Ericus Schinnerus och Ericus Schepperus först införda,
