Hoppa till innehållet

Sida:Gustaf II Adolf.djvu/167

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
159
GUSTAF ADOLFS FÖRBÄTTRINGAR I KRIGSKONSTEN.

koppar, omgifvet af flera jernband, sedan lindadt med hopkittade tåg, och slutligen alltsammans öfverdraget med läder. Fördelen af dessa fältstycken var deras utomordentliga lätthet; olägenheten åter, att efter några få skott blifva så upphettade, att de sedermera icke på länge kunde åter begagnas. De kommo också derföre ur bruket redan 1631. Mindre ryktbar, men mera användbar är Gustaf Adolfs andra uppfinning, att nemligen förkorta kanonerna. I början trodde man nemligen, att kulans fart rättade sig efter kulloppets längd, och göt derföre alla kanoner så långa som möjligt. Misstaget var redan upptäckt, men missbruket fortfor, tills Gustaf Adolf lät gjuta fältstycken efter bättre mått. Dessa antogos sedan öfver hela Europa, och blefvo i franska hären mer än hundrade år bibehållna under namn af Pièces Suedoises.

Gustaf Adolf införde mera beräkning uti det hela af krigsrörelserna, än förut var brukligt. Han följde beständigt den grundsatsen att aldrig tränga längre framåt, än att sidorna och ryggen kunde mot anfall försäkras. Det var i synnerhet under preussiska kriget som han utbildade denna lära, och första hälften af tyska fälttågen visar det mest noggranna iakttagande deraf. Denna grundsats har sedermera väckt mycken uppmärksamhet. Den kallades af Gustaf Adolf ratio eller status belli; men af sednare vettenskapsmän läran om operationsbasen<./i>

Den hufvudsakligaste och mest välgörande af alla Gustaf Adolfs förändringar var den, som rörde krigstukt och fältordning. Att förskaffa soldaten ordentligt uppehälle och aflöning var förut en sak, hvarom man föga bekymrade sig; deremot lemnades honom också frihet att sjelf förskaffa sig sina behof på bekostnad af det land, som genomtågades. Sjelfsvåldet alstrade rysliga uppträden, och lägren voro en samlingsplats, en fristad för alla utsväfningar och brott. Detta förhållande sökte Gustaf Adolf ställa på en helt och hållet annan fot. Med en faders ömhet sörjde han för sina soldaters helsa och behof, skaffade dem varma kläder, tillräckliga förråder och aldrig uteblifvande sold. Sällan nyttjade han kroppsstraff, såsom förringande den