Sida:Gustaf II Adolf.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
44
GUSTAF ADOLFS FÖRMÄLNING

den andra utbredde sig öfver samma ämne, fick han slutligen till svar en allvarsam befallning, att sysselsätta sig med stats- och icke med giftermålsärender. Sedan kurfursten sjelf fått de preussiska angelägenheterna afslutade, upphörde äfven hans förut visade benägenhet, och saken tycktes helt och hållet stanna utaf. Ryktet om detta förslag och om Gustaf Adolfs personliga egenskaper förfelade likväl icke sin verkan på den unga furstinnans hjerta; och kurfursten plägade ofta roa sig att med skålar för konungen i Sverge och för hans blifvande drottning framlocka en glödande rodnad på dottrens kinder[1].

Våren 1618 firades Ebba Brahes bröllop med Jakob De la Gardie, och vid samma tid beslöt Gustaf Adolf att i egen person se den så mycket omtalade Maria Eleonora. Resan företogs i största hemlighet; endast Axel Oxenstierna och några få förtrogna hade del deraf. Uti Augusti seglade konungen från Kalmar, for öfver till Tyskland, och var om fjorton dagar tillbaka igen. Allmänheten visste ej annat, än att han under tiden seglat omkring på Östersjön för att försöka några nya örlogsfartyg. Emedlertid påstås det att han varit i Berlin och, ehuru okänd, skaffat sig tillfälle att se Maria Eleonora. Hvad han såg och hörde var tillräckligt att bestämma valet; och någon tid efter hemkomsten började han sjelf att i brefven till Birkholtz sysselsätta sig med giftermålsärender.

Vid kurfurstliga hofvet uppstodo emedlertid åtskilliga svårigheter. Kurfursten sjelf och med honom hans närmaste rådgifvare hade öfvergått till reformerta bekännelsen; hans gemål och undersåtare höllo sig deremot ifrigt vid den lutherska. Kurfursten och hans anhängare voro icke synnerligen böjda för Maria Eleonoras förlofning med en luthersk konung; kurfurstinnan Anna åter motsatsen. Hon var en tilltagsen fru och hade derföre tvertemot sin gemåls vilja uppfostrat döttrarna uti sin egen bekännelse.

  1. Ridderst. N:o 72—81. Hier. Birkholt till Ax. Oxenstierna. Stockholm d. 10 Nov. 1615. — Hierom. Birkholtz relation om tåget till Berlin.