10
ej kunnat uppskatta till dess fulla värde och som därför skrapat ihop sina sista slantar samt till släktingarnes glädje »ändtligen givit sig af». Och så satt hans högvördighet Eleasar Morris i ett hörn. Ung, fet och slätrakad förde han öfver allt med sig ett intryck af flottig välmåga. Hans nit för de arma hedningarnes eviga välfärd och nä längtan efter den enda berömmelse, som står en ärelysten andlig till buds, hade fört honom på väg till ett distrikt, där konkurensen om själar ej var alltför stor. Efter ett par dussin svassande rapporter om svartingar omvända massviss ämnade han vända hem igen, låta välja sig till kyrkoherde och fetma på någon trefligt belägen prästgård i Skottland. Naturligtvis intog en liten trind, hustru, fullständigt hemma i matlagningskonsten, en af de främsta platserna i hans framtidsdrömmar, sedan mödorna på missionsfältet stökats undan så hastigt som möjligt. Och som »hans högvördighet» varit nog naiv att redan första dagen ombord berätta allt detta, hade han gifvit dollarsprinsen och dennes stallbröder outtömliga ämnen till blodig drift med sig. M:r E. Morris ansågs också oumbärlig vid de sedvanliga pratstunderna på akterdäck hvarje kväll.
— Skola vi ej fullgöra vår sista plikt för dagen? hade m:r Strickland frågat och de af sällskapet, som värderade kvinnligt umgänge högre än whisky, reste sig genast. Företrädda af m:r Strickland, som med den starkares rätt tagit och med samma rätt behållit ledareplatsen, begåfvo de yngre herrarne sig samtalande ut på mellandäck.
— Att ni, Strickland, som alltid talar illa om »das ewig weibliche», inte kan hålla er ur vägen för kjortlar två timmar å rad, förundrar mig verkligen.
— Det bevisar blott mitt intresse för »das ewig weibliche», som ni behagar uttrycka er, Masters. Beundrade jag dem inte så mycket, som jag gör, skulle jag naturligtvis ej sysselsätta mig med dem. — Hallå, hvar är Hooker? — M:r Strickland såg sig omkring i ringen och då han ej fann den efterfrågade, vände han om till salongen, stack in hufvudet genom dörren och ropade. — På er post, Hooker!
Dollarsprinsen, som hela dagen visat prof på en oförklarlig vresighet, reste sig brummande och lämnade halft motvilligt salongen där endast ett dussin äldre herrar stannade kvar för att efter dagens tunga och hetta odla sina själar med en stilla poker och pläga sina kroppar med det till
