Den här sidan har korrekturlästs
101
fessor, — svarade Axel. — Var du således trygg och låt mig alltid som nu få skåda till djupet af ditt hjerta, Maria, — tillade han. — Och nu god natt! Sof godt och dröm om …
— God natt, söte Axel! Dröm du om … jag vet icke hvem — om Alma!
Om Alma — det vore en barnslig dröm; men hvarför icke? Det är en god, en englaren dröm.
— Åxel, du glömmer väl icke att helsa Gustaf? — hviskade Maria, då Axel skulle tillsluta dörren, men så sakta, som om hon fruktat, att flera än Axel skulle höra det.
— Jag hoppas, att vi råkas i morgon, — svarade Axel leende, — men var du lugn, Maria, helsningarna skola icke glömmas; jag lofvar framföra dem så, att de tillfredsställa både Gustaf och dig.
