34
som här förekomma, låta dela sig i tre olika grupper, en dansk, en dansk-frisisk och en allmänt germansk. Om några af dessa episoder skall jag dock tala först i ett annat sammanhang.
De allusioner, som förekomma på allmänt germanska sagor, äro både få och obetydliga. En rustning säges vara »Velands arbete» (v. 455) — således en hänsyftning på den bekanta sagan om smeden Volund, hvilken saga på Beowulfskvädets tid med all sannolikhet icke var känd i norden, men att döma af det s. k. Clermontskrinet åtminstone kort därefter populär i England. Vid ett annat tillfälle säges ett smycke i dyrbarhet endast stå efter det Brosingamene, som Hama röfvade (v. 1198—1201). Sagan härom var med all säkerhet tysk, ehuru den sedermera blef känd också i norden, där den förbands med Freyja, Loke och Heimdal.
Men dessa båda allusioner på tyska sagostoff äro af skalden gjorda blott i förbigående, tydligen utan att han här tänkt på eller refererat sig till något visst kväde. Viktigare är den tredje anspelningen. Efter segern öfver Grendel hyllas Beowulf af en skald, som jämför honom med välsingen Sigemund. Här däremot hafva vi mera än en flyktig anspelning på ett bekant sagoämne. De verser, i hvilka skalden sysselsätter sig med detta ämne (v. 875—897), böra i stället närmast betraktas såsom ett kort referat af en följd af dikter, snarare än ett referat af en enskild dikt. Någon anledning att antaga, att dessa dikter på 600-talet varit bekanta i norden, finnes icke, men å den andra sidan är det häller icke säkert, att de varit allmänt kända i England. Det enda, vi med visshet kunna påstå, är, att sagorna om Veland, Hama och Sigemund varit tyska. Några andra anspelningar på tyska eller engelska dikter förekomma ej i hela poemet.
En frisisk-dansk saga möter oss i en längre episod (v. 1063—1159) om en strid i Frisland mellan danskar och friser. Den står icke i något som hälst sammanhang med Beowulfskvädet, utan har infogats i detta såsom ett kväde, hvilket en skald föredrar vid festen för Beowulf. Då synpunkten är dansk och icke frisisk, måste tydligen den dikt eller saga, som legat till grund för episoden härröra från en eller flera danska författare. Men å den andra sidan kan denna episod troligen icke betecknas såsom en öfver-
