6
därhän, att skalden på sätt och vis förvandlades till en bokbindare, som helt enkelt klistrat hop några dikthäften. Denna teori tillämpades ock på Beowulf — af Müllenhoff — men i allmänhet synes teorien nu vara öfvergifven af den filologiska kritiken, och de flesta antaga, att dikten är ett enhetligt arbete, författadt af en engelsk andlig. Den, som särskildt häfdat diktens enhetlighet, är dansken F. Rönning i den förträffliga af handlingen Beowulfs-kvadet (1883).
Men om detta gäller om dikten, behöfver det ej gälla om den eller de sagor, som ligga till grund för dikten, ty en saga liknar en flod, som blott så småningom växer till i storlek och vattenmassa, i det att den i hufvudfåran upptager den ena bifloden efter den andra. På samma sätt har den på händelser och episoder rika hjältesagan blott en ringa början. Ursprungligen innehåller den blott ett enda äfventyr, men sedan växer sagan — för att begagna Pio Rajnas uttryck — genom »aggregazione» och »espanzione». Tydligast visar detta sig vid sådana hjältesagor, hvilka — såsom Hervararsagan — hafva så att säga en genealogisk form. Men äfven vid andra är det uppenbart, att utvecklingen varit denna t. ex. i Nibelungensagan, som sammanväfts af flera mindre sagor, af hvilka en handlat om Attilas död och det burgundiska rikets undergång, en annan om Sigurds bragder och död, och till dessa hafva i norden ännu andra sagor fogats, om Sigurds förfäder, om Aslog o. s. v.
Hvad nu Beowulf beträffar, är det klart, att vi också här hafva en aggregazione af olika sagor. Frånsedt alla episoder — hvilka falla under rubrik af sagans espanzione — hafva vi två eller tre bestämdt olika sagor. Först hafva vi striden med Grendel och striden med Grendels moder. Tillsvidare vill jag lämna oafgjordt, huruvida vi här värkligen hafva två olika sagor eller huruvida den senare endast bör betraktas såsom en variation af den förra. Men däremot är det alldeles obestridligt, att drakkampen från början haft en annan hjälte än den, som möter oss i de båda första afdelningarna. Icke blott att de båda händelserna spela i olika land, utan själfva hufvudpersonen har endast namnet gemensamt med Grendels motståndare. Den ene är en tapper kämpe, den andre en konung, den ene är en ung man, den andre en gubbe, nästan
