tillräckligt socker, hwarefter gröten uppöses att swalna, och anrättas sedan kall, garnerad med gräddskum. Den ätes med söt grädda, såsom annan gröt.
N:o 131. Ungstekt Gröt.
Ris- eller krossgryn sköljas wäl och kokas med mjölk till en stadig gröt, hwilken då uppöses i en form; och när gröten hunnit något skinna sig, instickas här och der små bitar af färskt smör, hwarefter gröten något tjockt öfwerströs med socker och kanel, samt insättes i en någorlunda het ugn att ofwanpå blifwa wäl gulbrun; hwarefter den serveras warm med söt grädda.
N:o 132. Smör-Gröt.
En half mark smör fräses med så mycket hwetemjöl som det kan insuga, hwarefter det småningom spädes under jemn wispning med uppkokt mjölk, tills gröten blifwer lagom tjock. Om gröten ej blifwit nog salt af smöret, ilägges något mer salt efter smak. Gröten ätes sedan warm med kall söt grädda.
Kötträtter.
N:o 133. Ross-Biff.
Till Rossbiff tages en fransyska (det köttet, hwarwid njuren sitter), som bör wara wäl huggen och hafwa bra talg öfwer sig; den lägges uti en långpanna med 4 à 5 i klyftor
