som hälst. Den kan äfwen ätas utan grönt, då endast gulbrun stark bouillon hälles midt i fatet.
N:o 161. Färserad Kalfbringa.
Af en kalf-framfjerding frånskäres bogen, från hwilken allt kött skäres, hackas och bultas wäl tillsammans med en half mark njurtalg, samt uppblandas med en jungfru rifwet bröd, 5 à 6 ägg, ett halft qwarter söt grädda, samt peppar och salt efter smak. Denna färs instoppas i bringan der bogen setat, och igensys wäl, hwarefter bringan nedlägges i en wid kastrull med ett stycke smör och twänne i klyftor skurna rödlökar, att på sagta eld lyckt stekas, men efterses som oftast, och spädes, om det behöfwes: när bringan kännes mör, upptages den. Såsen afbrännes med smör och mjöl, samt litet smått skuren oliver eller indiansk krassknopp ilägges; litet soja af brynt socker ihälles äfwen, att gifwa såsen god färg. Sedan nedlägges bringan att hållas warm tills den skall anrättas, då något af såsen öses öfwer bringan, och resten gifwes i såsskål dertill.
N:o 162. Skånsk Kallops.
Af en kalfbog skäras så rediga skifwor som möjligt är, långa eller runda, som det passar sig; dessa bitar klappas ut som kortletter, samt peppar och salt strös deröfwer; sedan göres en färs af det öfriga köttet på bogen, hwilken uppblandas som annan köttfärs (se N:o 2): deraf formeras som små walnötter, och kokas uti bouillon; kallopsskifworna doppas uti smör, och
