köper en hund och log mig med dig bort, var mitt hjärta hårdt mot dig och fullt av bitterhet och fruktan. Men detta är nu längesedan. Ty du har varit vänlig mot mig, Charley, såsom en god man brukar vara mot sin hund. Ditt hjärta var kallt, och där fanns intet rum för mig; men du behandlade mig väl och du var rättvis. Och jag var med dig, då du utförde djärva dåd och ledde stora vågspel, och jag jämförde dig med män av andra stammar, och jag såg dig stå höljd av ära ibland dem, och dina ord voro visa och din tunga ärlig. Och jag blev stolt över dig, och det blev så, att du fyllde hela mitt hjärta och alla mina tankar hörde dig till. Du var för mig som midsommarsolen, vars gyllene väg går i en cirkel, så att hon aldrig gömmer sig för våra ögon. Vart jag vände min blick, såg jag min sol. Men ditt hjärta var alltid lika kallt, Charley, och där fanns intet rum.’
Och jag sade: ’Det är som du säger. Det var kallt, och där fanns intet rum. Men detta tillhör det förgångna. Nu är mitt hjärta likt snön om våren, när solen har kommit tillbaka. Det är stort töväder och isen har brutit upp, och där är sorl av rinnande vatten och där knoppas och grönskar. Och där hörs fågelsång och kuttrande och stort jubel, ty vintern är förgången, Passuk, och jag har lärt mig vad kvinnokärlek är.’
Hon smålog och gav mig ett tecken att dra henne närmare intill mig. Och hon sade: ’Jag är glad.’ Och sedan låg hon stilla en lång stund och andades sakta med huvudet vilande mot mitt bröst. Så viskade hon: ’Vår gemensamma väg slutar här, och jag är trött. Men först skulle jag vilja tala om något
