58
blickar upp med en häpen min och ser helt förslöad ut.
David har slutat med William Rufus, och han går allvarlig som en domare att framtaga sin griffeltafla, och blir förargad, då han upptäcker en spricka i ena hörnet.
"Nå, Susanna?" säger miss Fosbrook. Susanna spritter till förtviflad och lägger händerna på ryggen. "Ack, det är för bedröfligt, hvad de båda resande herrarne sade till hvarandra, har hon alldeles glömt. Hon kan ej ens komma ihåg de tre första orden. Hon kommer bara ihåg, att hon har läst detta tre gånger och att hon åter får plikta! Hon står och stirrar.
"Susanna," säger miss Fosbrook strängt, "du har aldrig försökt lära dig detta."
Susanna drager djupt efter andan, och Elisabeth, som har läst upp sin franska utan fel, tillägger de onödiga och kärlekslösa orden: "Susanna kan aldrig lära sig franska." Hon vill ej gråta, så att hon skall, få plikta for det med, men hon tycker att det är obeskedligt sagdt af Bessie — sjelf är hon alldeles förtviflad.
Christabel kände sig varm, trött och förargad, och fruktade att förlora tålamodet, derför beslöt hon, att hafva öfverseende med Susanna, och sade: "spring två gånger ned till den stora linden och tillbaka igen. Tag sedan din bok och sätt dig i mitt rum och läs öfver det tre gånger, så skola vi sedan försöka igen."
Susanna såg förvånad ut, men hon lydde, och när hon kom tillbaka, uppläste hon meningarne mycket bättre, än hon någonsin läst franska förr. Hon var mycket förtjust deröfver, och äfven med de andra lexorna gick det som en dans. O, hvad hon var glad att bli af med dem. Hon slapp nu att vidare tänka på dem, och det förtjenade hon. Hon sprang upp till barnkammaren, och snart gungade hon lilla Sarah på sina armar.
