Hoppa till innehållet

Sida:Hemmet 1928.djvu/116

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

nik, och såg på modern. Elise nickade glad åt henne och åt Eva och drack dem till i sin mandelmjölk, som nu tycktes plötsligen blivit helt söt, så nöjd såg modern ut när hon satte bort glaset.

»Mamma lilla!» sade Gabrielle, »vi få visst lov att ta oss litet an stackars Petreas toalett. Hon blir visst icke presentabel eljest.»

Men Louise tog i all tysthet Petreas trådflorsklänning, satt uppe med den till över midnatten och stuvade sålunda upp den med sina egna band och spetsar, att den blev mera presentabel, än den någonsin varit det. Petrea kysste hennes snälla händer för det.


Resdagen.

Allt var i livlig rörelse på morgonen till resdagen. Assessorn sände till Eva en stor bukett av utmärkt vackra, levande blommor, som hon genast delade ut bland sina systrar. Lagmannen, i ett raptus av verksamt lynne, packade själv ner sin frus och sina döttrars kläder och påstod, att ingen kunde göra det bättre än han, och att ingen kunde få mera saker in i en koffert än han. Det senare medgavs gärna, men någon opposition uppstod i anseende till inläggningens förträfflighet.

»Har ni mer, flickor? Jag har rum för ännu mer. Tag hit bara! Se så! Det där, och det där, och det där, och…»

Man skulle avresa strax efter middagen för att kunna inträffa till balen om aftonen på det två mil