Sida:Hemmet 1928.djvu/124

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Schwartz! Han valsar på ett så vilt sätt, och det är icke hälsosamt; icke heller är det passande eller vackert.»

»Just med honom tycker jag om att valsa!» svarade Sara trotsigt och stolt, i det hon avlägsnade sig. Sårad och missnöjd gick modern tilbaka till sin plats.

Grevinnan Solenstråle komplimenterade Elise över hennes barn. »De äro verkligen balens prydnad», sade hon, »charmanta! Och den unge sonen en alltför hygglig ung man, så vacker och ’comme il faut’. Charmant! En charmant bal!»

Isabella Aftonstjärna kastade strålande blickar på den vackre Henrik.

Sara dansade den andra valsen med Schwartz ändå vildare än den första. Elise vände bort sina ögon med innerligt misshag, men Petreas hjärta klappade av hemlig lust till den vilda dansen, vars svängningar hon följde med glänsande ögon. O! tänkte hon, den som så finge flyga genom livet ett glädjefullt rus!

Det var den sjätte dansen på aftonen. Petrea satt alltjämt. Hon kände sin näsa rodna och svullna. Se så! tänkte hon, adjö alla dansförhoppningar! Det här är ledsamt, tänkte hon, men det kan icke hjälpas, och det är ej mitt fel. Sin övergång har det väl också. Och efter ingen vill roa mig, nåväl! så vill jag roa mig själv.

Petrea steg upp, i behov att annorstädes söka mera sympati och intresse. »För Guds skull, söta Petrea, sitt stilla!» viskade Louise, som träffade henne under hennes vandring ut på äventyr. Petrea hade nu fått ögonen på ett ungt fruntimmer, som hade lika