Prolog.
smickrare sedan sin barndom; vinet hade stigit honom åt huvudet, och nästan från sina sinnen av vrede och hat tappade han alldeles sitt sunda omdöme.
— Pultron! Fege stackare! skrek han ånyo gång på gång.
Hans sekundanter sökte lugna och tysta honom, men han skuddade dem häftigt från sig. Han ville ej lyssna till någon. Han såg ingen utom den man, som förolämpat Adèle och som nu rågade måttet av sina gärningar genom att vägra ge offentligt erkännande åt hennes dygder.
I denna stund hatade de Marny Déroulède med det mest förbittrade hat, som kan sjuda i en människas bröst. Den äldre mannens lugn, hans ridderliga och hänsynsfulla uppträdande endast stegrade ynglingens harm och blygsel.
Men det hade nu uppstått ett starkt sorl i salen. Envar tycktes smittad av denna sällsamma feber av trots och fientlighet, som rasade i vicomtens ådror. De flesta av de unga männen flockade sig omkring de Marny och gjorde sitt bästa för att tala honom till rätta. Markisen de Villefranche förklarade, att man syndade mot alla duellens vedertagna regler …
Ingen tog någon vidare notis om Déroulède. I de avlägsnare hörnen av salen höllo några äldre sprätthökar på att ingå vad rörande uppträdets slutliga utgång.
Men Déroulède kände, hur hans tålamod började tryta. Han hade inga vänner i rummet, och därför fanns det heller ingen, som gav akt på hur hans panna småningom mörknade likt ett svart moln, som drar sig samman och bebådar oväder.
— Jag ber er, mina herrar, låt oss sluta upp med argumenteringen, sade han slutligen med höjd röst. — Monsieur le vicomte de Marny önskar en läxa utöver den jag redan givit honom, och vid Gud! — han skall få den. En garde, monsieur le vicomte!
Gruppen drog sig hastigt tillbaka. Sekundanterna antogo ännu en gång den lugna och självmedvetna min, som deras viktiga kall fordrade. Sorlet upphörde, när värjklingorna begynte rassla.
Alla kände, att farsen höll på att förbytas till sorgespel.
Och ändå var det tydligt från första början, att Déroulède blott ämnade ännu en gång avväpna sin motståndare, ge honom
9
