Sida:Hennes hämnd 1908.djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Den röda nejlikan.

— Jag har under tiden sökt och erhållit platsen som guvernör på la Conciergerie; jag tillträder min nya plats i morgon. För övrigt är jag sysselsatt med att laga så, att min mor och — och de övriga, som höra till mitt hus — genast kunna lämna Frankrike.

Sir Percy hade lagt märke till den lätta tvekan, som röjt sig i Déroulèdes ton, när han talade om sina familjemedlemmar. Han såg prövande på vännen, som hastigt fortsatte:

— Jag är ännu ganska populär bland massorna. De mina kunna gå omkring oantastade. Men jag måste i alla fall ha dem över Frankrikes gränser, om nu — om nu —

— Det är klart, svarade den andre enkelt.

— Så fort jag får visshet om, att de befinna sig i säkerhet, kunna mina vänner och jag fullfölja våra planer. Du förstår, förhöret med drottningen är ännu ej formellt beslutat, men jag vet, att det är förestående. Vi hoppas kunna skaffa bort henne, förklädd i en av nationalgardets uniformer. Som du vet, kommer det att höra till mina åligganden att varje afton göra den sista ronden i fängelset och tillse, att allting är lugnt för natten. Två män vaka hela natten i rummet nästintill det, där drottningen sitter. Vanligen dricka de och spela kort, ända tills de bli avlösta. Jag söker nu ett tillfälle att blanda en sömndryck i deras brännvin för att sålunda göra dem än mera slöa och idiotiska än vanligt; ett slag i skallen är då nog för att beröva dem sansen. Det blir lätt nog, för jag själv har en stark näve, och sedan —

— Ja, sedan, min vän? återtog sir Percy allvarligt. — Vad sker sedan? Skall jag fylla i detaljerna i skildringen — den tjugofem man starka vakten utanför la Conciergerie — hur beter ni er med den?

— Jag, i min egenskap av guvernör, åtföljd av en av mina vaktknektar —

— Ja, vart styr du kosan?

— Jag har väl rätt att komma och gå som jag behagar.

— Visst har du det, men den där mystiska vaktknekten vid din sida … Höljd ända upp till ögonen i en mantel för att dölja gestaltens kvinnliga konturer … Jag har bara varit i Paris helt få timmar, och ändå har jag redan kommit underfund med, att här inte finns en medborgare inom dess murar, som inte i denna

54