28
visar sig särskildt på predikans område. Vi kunna såsom exempel taga en predikan, hvilken finnes i en i Vadstena kloster nedskrifven samling; den handlar om huru Jesus bespisade fem tusen män med sju bröd och två fiskar. Med fiskarne — säger predikanten — betecknas ett godt exempel, med bröden den andliga kunskapen, hvilken smakar bättre då den inhämtas genom exempel. De sju bröden beteckna vidare de sju dygder, med hvilka Jesus vederkvicker sina tjänare; det första brödet är ångern öfver gjorda synder, det andra är arbetet, det tredje tålamodet, ty det är skrifvet: tagen denna man, sänden honom i fängelset, och föden honom med bedröfvelsens bröd och ängslans vatten. Om detta brödet vätes i vår herres pina, då smakar det ljufligt o. s. v.
Härtill kommo de undervärk, hvilka i riklig mängd inblandades i predikningarne, och för att munken aldrig skulle vara i förlägenhet om, hvar han skulle finna ett lämpligt exempel, hade man utarbetat ordentliga lexika öfver dessa mirakler. Predikanten behöfde således blott slå upp t. ex. ordet “öga“ för att där finna alla de järtecken, som handlade om ögats synder.
Det var mot denna predikan som reformationens män uppträdde. Ett bland de få beslut angående rent religiösa ämnen, hvilka fattades på Västerås riksdag 1527, är riktadt just mot denna förvända predikometod. Det beslöts då, att “Guds ord må blifva predikadt allestäds efter Guds befallning och icke ovissa järtecken, människodikt och fabel, som här till dags mycket skedt är“.
Olavus Petris egen predikosamling kan anses såsom
