Hoppa till innehållet

Sida:Historietter.djvu/110

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

SANN HISTORIA


och så gingo de in igen och satte sig i ett hörn att läsa i katekesen. Ja, det var nu bara de allra snällaste barnen; de andra kanske bundo en papperstuss i svansen på katten och läto honom springa rundt, och det kan man förresten ha ganska roligt åt. Jag har själf gjort det många gånger, och dessutom är det ju också en förströelse för katten.

Men planket hade tråkigt Jag är rädd för att det hade fallit framstupa af ledsnad, om det inte haft till granne och trätobroder en gammal tämligen murken påle, som i oljelampornas tid hade gjort tjänst som lyktstolpe. Oljelamporna voro också den enda form af upplysning han erkände; men planket var af olika mening, och så hade de strax någonting att diskutera, och det gjorde de också. Planket hade nämligen hvad man i våra dagar skulle kalla en smula halfbildning. De små barnen hade ritat dess sidor fulla med sina

96