Sida:Historietter.djvu/126

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

SYNDENS LÖN


höll henne tryckt mot björkens hvita stam och kysste henne.

Men då han hade kysst henne tre gånger, gick jag bort och grät bitterligen.



112